• Danmark,  Flytt,  Reflektioner

    Lägenheten. Den gamla.

    Jag och H började träffas sommaren 2014. Då bodde han – tillsammans med fyra andra personer – i en supermysig vindsvåning mitt i Köpenhamn. Med öppet kök, takbjälkar och utsikt mot en mysig innergård. Man kunde nästan bortse ifrån att den var en inredningsmässig mardröm.

    Medan jag tillbringade hösten 2014 i Rom – och dejtade H på avstånd – flyttade han tillsammans med två av de fyra flatmatsen till en ny lägenhet på Nordvest i Köpenhamn (vår befintliga lägenheten). Här flyttade jag in under våren 2015. Då bodde vi alltså ALLA FYRA på dessa drygt 80 kvm. Lågvattensmärket under denna period var nog när H och flatmate nummer 2 bestämde sig för att ge flatmate nummer 3 ett full-size fotbollsbord i födelsedagspresent. Det fick naturligtvis inte plats någonstans i lägenheten, varpå man kom på den briljanta idén att byta ut köksbordet mot fotbollsbordet, och skapa ev träskiva som kunde läggas ovanpå fotbollsbordet, så att det kunde agera provisoriskt köksbord. Därutöver pryddes vardagsrummet av en enorm våningssäng med kontor under, möbler upphämtade från områdets container för grovsopor…ja, you get the picture.

    Våren 2016 bestämde H och jag oss för att leta efter ett nytt boende. Men ungefär samtidigt bestämde sig flatmate 1 och 2 för att flytta vidare på varsitt håll, och H och jag behöll lägenheten för oss själva.

    Jag har gått från att uppriktigt hata denna lägenhet, till att tolerera den, försöka göra den till vår egen, och slutligen känna mig hemma här. Men den har liksom aldrig haft de rätta förutsättningarna för att bli som jag vill. Framförallt har jag aldrig velat bo i en modern lägenhet. När vi letade nytt boende i Helsingborg i höstas sa vi bland annat till mäklarna att ”inte komma dragandes med något från efter 1929.”

    Och ändå. Jag kommer att sakna det här hemmet. Middagarna i stearinljusens sken. Frukostarna på balkongen. Födelsedagsmorgonarna i sängen. Matinköpen på Rema 1000. Den gulliga grannpojken. Billyktorna från parkeringen nedanför sovrummet. De franska rösterna från balkongen snett ovanför. Alla goda och dåliga nyheter. Att ibland bära ut madrassen och sova på vardagsrumsgolvet – bara för att man är vuxen och får göra som man vill. Lägenheten där jag bodde tillsammans med H för första gången. Där vi bodde när vi förlovade oss, gifte oss. Som vi kommit tillbaka till från så många resor. Lägenheten vi befann oss i när vi fick veta att vi väntade Tirren.

    Tack för allt. It’s been a good run. 

  • Danmark,  Flytt,  Helg

    Guilty pleasure

    Så här ser illusionen av en idyllisk helgfrukost ut. Är ganska nöjd med att jag lyckades zooma in den halva kvadratmeter av lägenheten som inte är i fullständig kaos just nu. Igår packade vi ner minst en tredjedel av lägenheten i kartonger. Lätt OCD-mässigt etiketterade i stil med ”Kontor: Böcker: facklitteratur & resor: neutrala bokryggar: (ganska snygga)”.

    Förutom minst tio flyttkartonger med endast böcker, samlade jag ihop mode-, bröllop- och inredningstidningar från lägenhetens alla hörn. Jag blev helt kall inombords när jag började göra ett överslag på hur mycket pengar jag lagt på dessa glossy, guilty pleasures. Jag köper nästan alltid en tidning att roa mig med under våra många tågresor till och från Sverige. Och mest tittar jag bara på bilderna.

    Förra veckan, när jag försökte införskaffa det här numret av Elle Decoration på ICA i Lund, stod ett annat par och bläddrade i tidningen. ”Vad fan är det här för skit? Allt är ju reklam! Vem är dum nog att betala 70 kronor för reklam?” proklamerade mannen i paret. Då skämdes jag så mycket att jag inte vågade köpa tidningen, utan fick springa över gatan till Pressbyrån istället.

    Men som motvikt till detta hysteriska konsumtionsbeteende hittade jag istället H:s guilty pleasure:

    Önskar er en riktigt härlig, solig söndag!

     

  • Baby,  Gravid

    Update från Tiramisun

    Idag är Tirren 27 veckor och 2 dagar gammal. Han är ungefär 38 centimeter lång och väger knappt ett kilo – ungefär i storlek med en fransk Charlotte Royale-tårta. Tydligen.
    Hans ögon har öppnat sig efter att ha varit slutna de senaste sex månaderna; han suger på tummen och kan greppa sina egna fötter.
    Han sparkar som sjutton hela tiden – mest när jag vilar, dricker citronvatten och lyssnar på Tommy Nilsson.

    På tisdag ska vi hälsa på Tirren på en så kallad 3D/4D scanning, som sägs ge förbluffande verklighetstrogna bilder och filmsekvenser. Då får vi se om han är en looker inte eller inte. Jag hoppas att han får sin pappas blå ögon och sömnvanor (dvs kan sova överallt, när som helst, hela tiden) och min verbala kapacitet. Att han blir fräknig och rödhårig är liksom lite av en genetisk obestridlighet.

  • Flytt,  Inköp,  Renovering,  Restaurang,  Sverige

    Gårdagen i bilder

    Äntligen blev det igår! Och det efterlängtade tillträdet till lägenheten i Helsingborg. Vi hade tagit ledigt, fick lite sovmorgon, var upprymda (jag), uppjagade (H) och riktigt, riktigt PEPP!

    Kl 11 mötte vi vår förvirrade mäklare (som bland annat räknat fel på 25.000 på likvidavräkningen samt sms:at mig semesterbilder från Kanarieöarna på sina barn) på hennes kontor, tillsammans med säljaren. Det är ändå en ganska trevlig företeelse, det här med att köpa lägenhet. Mäklaren sprang iväg till Espresso House och köpte kaffe till oss, medan vi tog emot nycklarna och signerade papper för glatta livet. Sen var den plötsligt vår! Bara sådär!

    Vi stack direkt till lägenheten och släppte in vår golvslipare (efter att vi naturligtvis köpt med oss fikabröd till honom – vi vet ändå hur man beter sig som folk). Tio minuter senare hade han slipat en bra bit av golvet och målat upp fyra olika lackprover för vårt övervägande. Vi har länge varit inne på en väldigt ljus lack, men ändrade oss i sista sekund till en varmare färg. Mycket nöjd med det beslutet! (OBS: golvet på bilden är bara slipat, ej lackat. Det mörka ni ser intill listerna är inte smuts – som man skulle kunna tro – utan den färg golvet hade innan! :O ).

    Därefter bar det iväg till Skatteverket för skatteskrivning i Sverige. Det kändes nästan lite bibliskt när H och jag klev in där tillsammans, med min stora mage!

     

    Efter lunchpaus på Ebbas tog vi en tur till antikboden som vi gått förbi tusen gånger, men aldrig lyckats tajma när den varit öppen. Vi skulle egentligen titta på en kristallkrona till köket, men eftersom vi inte tänkt oss allokera 39.000 av inredningsbudgeten på just den prylen, valde vi att avstå. Däremot föll jag pladask för de här fina, gamla kaffekopparna från Rörstrand, över 100 år gamla! Så ljuvliga, somriga, nätta och spröda – längtar efter att dricka mitt morgonkaffe i dessa på balkongen!

     

    Och medan jag dricker kaffe ska H tydligen dricka punsch, eftersom han istället införskaffade åtta stycken av de här glasen – också dessa från förra sekelskiftet.

     

    På kvällen hade vi bokat bord på Olsons Skafferi för att fira!

     

    De var så gulliga och ordnade med alkoholfri Aperol Spritz till mig, så att H och jag kunde skåla med varandra i likadana, bubbliga drinkar.

     

    Så här ser H ut när han precis har köpt en lägenhet.

     

    Jag åt kvällens pastarätt med svamp, vitkök, parmesan och ruccola, och till efterrätt tog jag en alkoholfri Sgroppino. Lite eftersom jag tänkte att stackarna ju öppnat en helt ny flaska alkoholfritt bubbel – bara till mig – och antagligen inte skulle få sålt resten av innehållet under kvällen. Och då kunde jag ju lika gärna göra slut på den åt dem. En god gärning som avslut på dagen alltså.

  • Danmark,  Gravid,  Inredning

    Sommarlängt

    Utsikten från mitt kontor är verkligen bland det sorgligaste jag sett. Köpenhamns sjöar är en enda gråbrun, äcklig sörja, och svanarna simmar desillusionerat omkring och ser minst lika deppiga ut som jag känner mig. Imorse regnade det (som dagen innan, och dagen dessförinnan…) och Köpenhamn är inte en stad gjord att klara dåligt väder. Då ska plötsligt de 80% av Köpenhamnarna som vanligtvis cyklar, ta bussen, och det är lätt att det blir hetsk stämning och tas till handgemäng. Bussen var tvungen att stanna mellan två hållplatser och släppa av en kille som mådde dåligt – troligen pga av cykelabstinens. Nej, årets första vårmånad har inte levererat hitintills.

    Istället får jag hålla till godo med att drömma mig bort med danska sommaridyller på bild, som väller in från våra samarbetspartners. Som från den stora hus- och trädgårdsmässan Mit hjem er mit slot, som äger rum i Köpenhamn 1-5 juni, med över 175 utställare inom trädgård, inredning, mat, mode, konsthantverk och antikviteter. Tänk bara att strosa runt i denna romantisk och grönskande juni-idyll;  bland vackra, väldoftande blommor och plantor, mjuka och färgsprakande textilier, spröda vaser, köksredskap, trädgårdsmöbler, krukor, ljus, tvålar, glas och karaffer… (jag har sett att de serverar Aperol Spritz i trädgården också, men det är ju inte jag så behjälpt av).

    Åh, jag hoppas att Tirren kan hålla sig inne några dagar extra, så att jag kan gå på detta!

  • Flytt,  Inköp,  Inredning,  Kök

    Köksdrömmar och visioner

    För mig har köket alltid varit den viktigaste platsen i hemmet. Så känner kanske de flesta – men jag är ju helt ointresserad av matlagning! Och ändå; i vårt hem i Köpenhamn är det definitivt köket som fått mest kärlek genom åren, och vad gäller mina idéer för den nya lägenhet är det för köket jag har allra tydligast visioner: ett avskalat kök i bistrostil där fina detaljer får stjäla all uppmärksamhet. Men kanske framförallt: ett kök där man vill sitta i timmar i stearinljusens sken och pimpla rödvin i goda vänners sällskap.

    Okej, vårt kök kommer inte att se ut som något i närheten av det här. Framförallt är det ju inte svart. Men metro-kaklet med de mörka fogarna blir åtminstone verklighet!

    Köket blir framförallt svart och vitt. Men detta blir så himla fint när det blandas upp med ljusstakar i varm mässing, rustika skärbrädor i trä, prickigt, italienskt porslin och berg av citroner!

    En glashållare till väggen står definitivt högt upp på inköpslistan…

     

    …likaså den fina pallen Sire från Broste Copenhagen…

    …och någon form av kristallkrona till taket. Är helt såld på kombinationen av det stela, avskalade, industriella och det pampiga, gammaldags!

  • Flytt,  Renovering,  Sverige

    Lägenheten

    På torsdag kl. 11.00 får vi äntligen tillgång till lägenheten i Helsingborg. Vilken väntan! I november, när vi skrev på kontraktet, kändes det helt rimligt att sätta inflyttningsdatumet till slutet av mars. Nu minns jag inte ens varför.

    Så fort vi har nycklarna i handen, väntar tre starka män på att finslipa våra 90 kvadratmeter. Egentligen behöver ingenting göras, för alla golv slipades och betsades för något år sedan. Väggarna bredspacklades och målades, och alla snickerier fixades. Synd bara att varken jag eller H är stora förespråkare av kombinationen mörkbrunt och grått…

    Här ska vi bo! På Drottninggatan 116, andra våningen.

    I köket ska golvet slipas och lackas ljust. Kaklet byts ut mot fasat metro-kakel med mörka fogar, satt omlott, och bänkskivan mot en mörkgrå granitskiva.
    Hade vi haft obegränsade tidsmässiga och ekonomiska resurser, hade köksdrömmen ju varit att plocka ner alla överskåp och helkakla väggarna.
    Nåväl – nu kommer vi i alla fall ha någonstans att gömma ful-porslinet.

    I vardagsrummet slipas golvet och lackas ljust, som i alla övriga rum. Väggarna ska vitmålas. Det är med att måla väggarna vita, eller behålla dem ljusgrå, har hållit mig sömnlös i veckor. Och jag är smärtsamt medveten om vad alla Pintrest-boards rekommenderar, men det är ändå något med det gråa som jag inte helt kan förlika mig med…Kanske är det bara den befintliga kombinationen av mörkbrunt golv och grå väggar som gör mig helt mörkrädd…

    Från vardagsrummet finns dubbla balkongdörrar ut mot balkong på Kronborgsgatan. Där kan vi lämpligt nog sitta och blicka ut över sundet mot Shakespeares högkvarter och vårt efterlämnade Danmark. Här lägger vi trall, köper mysiga möbler, ett franskt cafébord med flätade bistrostolar och en ljusslinga att lysa upp rosékvällarna!

    Samma med golven i sovrummet – de blir ljusa. Här blir dock väggarna i en mörk antracitkulör. Tak, lister, snickerier och stuckatur behåller vi i vitt. Har länge drömt om mörkare nyans i sovrummet. För mig ska sovrummet vara som en mörk, mysig kokong att krypa in i. Fyllt med linnetextilier, böcker och levande ljus.

    Let’s face it – det här är ju H:s rum. I alla fall till Tiramisun blir gammal nog att claima det. Men till skillnad från andra mancaves har H inga planer på att fylla det med spelkonsoler, Lego, fotbollsbord eller flipperspel. Hans vision är mer av bokhyllor-från-golv-till-tak-barskåp-med-kristallkaraffer-persisk-matta-och-kristallkrona-kaliber.

    Sist med inte minst (eller jo, definitivt minst) – Tirrens rum! Han får också ljusa golv (men han har brädgolv – så fint!) och vita väggar.

     

  • Inköp,  Inredning,  Önskelista

    På önskelistan

    Det finns så många saker jag vill ha just nu! Så blir det blir när man tillbringar alldeles för mycket (arbets)tid med att planera ett nytt hem. Plötsligt dyker det upp saker på skärmen som framkallar ett helt obeskrivligt ha-begär. Jag överdriver inte när jag säger att jag ser vissa av de här sakerna framför mig när jag somnar.

    Jag såg den här kudden i Elle Decorations reportage om Johanna Bradfords hem, och blev som besatt. Ni vet när ett föremål bara slår an en viss känsla, som inte går att beskriva, men om man ändå ska beskriva den så känns Franska Indokina som det enda rätta?

    Känslan trubbades dock av något när jag förstod att det var ett Josef Frank-mönster från Svenskt Tenn för 160 dollar löpmetern. Men så kom jag på att det ju snart är dags för både inflyttningsfest och 30 års-fest, och att det i princip borde stå folk i kö som vill ge mig den här kudden i present.

    Den här lampan är från märket Paris au mois d’août (Paris i augusti månad). Och bara namnet räcker för att väcka mitt ha-begär. Sen skadar det ju inte att den vore helt drömmig ut att hänga i ett barnrum!

     

    Fina, duktiga Malin Ljung var snäll nog att göra min vigselring i somras. Och numer har jag nästan bara smycken från henne. Har även hunnit införskaffa ett armband, ett par örhänge och ett halsband, samt fått ytterligare ett par örhänge i morgongåva från min make, som tydligen håller stenkoll på min smak. Mitt halsband är i samma modell som det på bilden, fast med silverkedja och en vit onyx. Men detta är ju nästan ännu finare!

     

    Okej, jag vet inte hur starkt mitt ha-begär till detta dinosaurie-liknande (?) gosedjur är, men tydligen är det ganska starkt hos min man. Men måste erkänna att det var lite gulligt att de lagt den i ett påskägg. ARKET har för övrigt en massa fint till barn, och dessutom verkar de inte ha någon tydlig uppdelning mellan pojk- och flickkläder, vilket säkert är jättebra. Men det gör mig oerhört förvirrad.

    Blommor! Jag vill så otroligt gärna ha blommor! Jag vet inte varför, men jag varit fullständigt ointresserad av blommor i ungefär de senaste 30 åren. Och nu kan jag inte sluta att tänka på alla fina blommor jag vill pryda den nya lägenheten med. Små, sparsmakade, handplockade buketter med snittblommor. Ljusrosa tulpaner, persikofärgad italiensk valmo, vit anemone och pinoer.

  • Baby,  Gravid,  Inköp,  Reflektioner,  Sverige

    Helgens inköp

    Jag har känt mig så obeskrivligt rastlös den senaste tiden. Jag vet inte vad det är. Hela tillvaron känns som en enda lång väntan. Väntan på tillträde till lägenheten. Väntan på renovering. Väntan på inflyttning. Väntan på att få shoppa möbler, möblera. Väntan på våren, tulpanerna, de krämfärgade pumpsen, maj, lediga dagar. Milda kvällar på balkongen med sundsutsikten. Och väntan på Tiramisun, såklart.

    Så när H ville sticka direkt hem, kände jag att en söndagstur på stan var det enda rätta. Jag vet inte varför, men jag blir liksom alldeles lugn och tankemässigt nollställd av att gå och botanisera i butiker. Stryka över de mjuka bebiskläderna, titta på blommorna på torget, dofta på parfymer…Till skillnad från H som blir alldeles panikslagen.

    Det finns så galet mycket fint till bebisar och barn i Köpenhamn! Inte minst på Magasin eller Illums Bolighus. Men jag kan inte förlika mig med att betala flera hundra danska för en body som kommer att växas ur på några veckor. Därför är det tur att H&M har så många fina saker i sin Consious-kollektion. Där kan man nästan plocka på sig hur mycket som helst…som ni ser.

    De här skorna lär inte passa förrän nästa sommar. Men det spelade inte så stor roll. Har ni sett skorna, liksom?


    Kan vi prata om det här med graviditet och skönhet? I Danmark – till skillnad från i Sverige – heter det att gravida kvinnor inte ska färga håret. Jag gjorde ljusa slingor i februari 2017, och i höstas började jag känna att det var dags igen. Men jag lät bli. Och efter en riktigt plågsam vinter, med en tragisk hårbotten, bestämde jag mig för att ändå gå till frisören. Men naturligtvis inte utan min förtjänta dos av dåligt samvete. Och ännu mer dåligt samvete fick jag såklart när jag läste vad världens bästa silverschampo från Björn Axén innehåller.

    Det finns inga vetenskapliga belägg för att hårfärgning skulle vara skadligt. Däremot finns det gott om moralpredikanter som anser att gravida kvinnor genast ska byta ut hela sin hud- och hårvårdsrepertoar, samt tvätt- och sköljmedel, sluta äta sötsaker, börja träna, inte använda nagellack. Och för guds skull inte deodorant. Vad tycker ni? Diskutera i små grupper.


    När man bor i Danmark är det en fantastisk upplevelse att shoppa loss på ett riktigt bra ICA i Sverige. Så det bestämde vi oss för att göra i väntan på tåget i Lund. Egentligen var jag ute efter Guds senaste gåva till den glassätande mänskligheten, nämligen O’hojs Salted Caramel-sås. Men den fanns såklart inte. Däremot insisterade H på att vi absolut, tvunget skulle köpa Hard Topping. Jag tror inte att han vet vad det är, men han tycker nog att det låter ganska coolt.

    Vid ett tillfälle gick jag vilse i ljus- och servettgången och sprang på de här fina sommarservetterna från Duni. De liksom låg där och ropade ”Kolla! Jag har citroner i mönstret! Köp mig! Duka med mig på ljusa sommarkvällar på balkongen!”. Och jag skulle inte beskriva mig själv som en nejsägare.

  • Okategoriserade

    Tiramisun, flyttkartongerna och bloggen

    Det varit tyst här sendan bröllopsresan i augusti. Jag har kanske känt att jag inte haft något att skriva om. Det är naturligtvis inte sant. Men något jag velat dela med mig av?

    Och så plötsligt, sex månader senare, står jag i ett hav av flyttkartonger och ser mig om i en lägenhet som alldeles snart kommer att tillhöra någon annan. Med en 26 veckor och 2 dagar gammal Tiramisu i magen (Tiramisun – ibland Tirren – är bebisens projektnamn. Namnet kommer av att få saker kan få undertecknad att bli riktigt tjock, förutom en graviditet. Eller möjligtvis Tiramisu.)

    Med en hjärna och ett Pintrestkonto som är överbelastade av inredningsvisioner (ibland, när jag blundar, är insidan av mina ögonlock ett enda stort kalejdoskop av fasat kakel, färgprover och barnrumsinredning) och ett hjärta fyllt av spänning, förhoppning och tillförsikt. Men också av osäkerhet och oro. Jag behöver nog en kanal för att ventilera allt detta. Så vad säger ni? Är ni med? Ska vi köra igen?